fredag 1 maj 2015

Vuxnas frånvaro ger egoistiska barn.

En utav bilderna  som cirkulerar på sociala medier. Och de stör mig lite. Texten beskriver hur fel ungdomar är. Hur ouppfostrade de är. Att denne generations ungdomar är egoistiska och oempatiska.

Jag har tre funderingar på detta.
Men först vill jag berätta vad min snart femåriga son gjorde i veckan.
En äldre tant hade problem med sin kundvagn och han gick spontant fram och erbjöd sin hjälp. Hon blev självklart glad över det och tackade honom. Han blev nöjd med sig själv och talade om för mig hur bra det kändes att hjälpa någon.

Min äldsta är likadan, tvekar inte att erbjuda sin plats på bussen eller hjälpa till där det behövs.

Varför följer inte mina barn resten av barn och ungdomar i vårt samhälle?
Och varför  blir denne generation på detta sätt?
Är det verkligen bara denne generation med barn och ungdomar som beter sig så egoistiskt och empatilösa?

Det är här mina teorier kommer in.

1.Hur mycket tid får dagens barn och hur mycket tid har denne generations ungdomar i vardagliga ärenden med sina föräldrar?  Vilken möjlighet har de haft att iaktta hur man bör agera i sociala sammanhang?
Med risk för att låta förskolefientlig, men jag tror det är svårt för förskolebarn att få se vuxna hamna i dessa situationer. Tre pedagoger på kanske 20 barn har inte möjlighet att hjälpa pensionären som fastnat med rullatorn vid trottoarkanten. Släpper de fokus på barnen är det risk att det händer något i barngruppen.
En förälder som är ute och går med sina 1-3 barn har möjligheten att kunna hjälpa.
Samma på bussresor.  Förskolepedagogerna fokuserar på att hålla ihop barngruppen och kanske inte ser den höggravida som skulle behöva en sittplats. 
En förälder kan erbjuda sin sittplats utan att äventyra sina barns säkerhet.
Det är med andra ord lättare för en förälder att föregå med gott exempel i vardagliga situationer än för en förskolepedagog. Och idag går ca 95% av barnen på förskola och förväntas att lära sig allt där. Hur ofta har inte vi som väljer att ha våra små barn hemma fått höra att de måste socialisera i förskola för att lära sig hur samhället fungerar.
Barn lär sig av att iaktta hur vuxna beter sig mot varandra och tar efter.

2. Barn tar efter de vuxna. Är det så att de vuxna i samhället inte heller klarar av att leva upp till texten de delar i sociala medier?
Jag har tyvärr egen erfarenhet av vuxnas egoistiska och oempatiska beteende.  Höggravid med kryckor på buss och inte än någon ur generationen som sägs sig fått denna fostran erbjuder mig en plats. Och varför skulle då ungdomar göra det om inte de vuxna visar vägen och föregår med gott exempel.

3. När jag var liten hörde jag om hur vuxna pratade om ouppfostrade ungar så som i denna text på bilden. Kan det helt enkelt vara så att i en viss period i tonåren "ser" man inte vilka behov de runt om har. Man är så inne i sin hormonstinna utveckling och kan därför inte se det. Men med goda exempel runt om sig rättar det till sig ändå. För det är ändå så att alla ungdomar inte växer upp och blir egoister. Det finns egoistiska och oempatiska personer i alla generationer.

Jag poängterar att detta är mina funderingar och vill att alla ni som delat en sådan text tar en titt på er själva. Hur mycket ställer du upp för andra? Spontanhjälper du dina medmänniskor eller måste du stå och fundera innan du gör det. I hopp om att någon annan ska ta tag i situationen. Eller tänker du "sköt dig själv och skit i andra".
Du formar kommande generation med ditt beteende!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar